Det finns en psykologisk skillnad mellan saker som är nära och saker som är långt borta.
Det vi har nära inpå behandlar vi på ett sätt, det fjärran på ett annat. Detta får konsekvenser eftersom vi omedvetet tillskriver fenomen olika egenskaper beroende på i vilket fack de har råkat hamn.
Ett lysande exempel som Robin Hanson tar upp gäller /framtiden./ Framtiden är blå, tecknad i stora, raka linjer utan smådetaljer, ungefär som när man tittar på berg eller horisonten … Och det påverkar även vår syn på hur samhället är i framtiden. Men framtiden anländer aldrig, när vi väl är där, när året till slut blir 2010 – då är det istället nära och behandlas på ett annat sätt i hjärnan.