Reflektion kring vad som bör läras ut

Jag håller i stort sett med David Brooks i hans kritik. Skolsystemen må vara grundade i ett gammaldags system där faktaöverföring stod i centrum, och det är helt sant att andra färdigheter (bygga och upprätthålla relationer, icke-kognitiva förmågor, koncentration etc) blivit viktigare. Fortfarande krävs det dock grundkunskaper för att kunna göra något meningsfullt med alla dessa andra färdigheter.

take content off center stage and to emphasize the relational skills future workers will actually need: being able to motivate, collaborate, persevere and navigate through a complex buffet of freelance gigs.

Ett annat citat:

Ultimately, what matters is not only how well you can collaborate in groups, but the quality of the mind you bring to the group. In rightly playing up soft skills the movie underemphasizes intellectual virtues. For example, it ignores the distinction between information processing, which computers are good at, and knowledge, which they are not.

http://www.nytimes.com/2015/10/16/opinion/schools-for-wisdom.html

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Reflektion kring vad som bör läras ut

Musik och ansiktsminne

De flesta forskningsstudier är ganska nischade och specifika. Hjälper det att lyssna på musik när man pluggar? Det hjälper att lyssna på emotionellt laddad musik om man vill komma ihåg människors ansikten, så mycket visar i alla fall den här studien.

Annan musik eller slumpmässiga ljud hade mest en distraherande effekt.

http://www.nature.com/articles/srep15219

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Musik och ansiktsminne

Vilka egenskaper lönar sig på sikt?

Stökiga elever får sämre skolresultat, men lyckas ibland bra i livet ändå. I denna studie har man tittat på vilka beteenden som kan kopplas till högre inkomst senare i livet.

However, whereas internalizing behaviors, like being unforthcoming, depressive or withdrawn, predict lower earnings, externalizing behaviors, such as aggression, predict higher earnings.  In other words, the externalizing factor lowers schooling attainment, but appears to have value in the labor market.

http://www.brookings.edu/blogs/brown-center-chalkboard/posts/2015/09/22-misbehavior-pays-off-papageorge

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Vilka egenskaper lönar sig på sikt?

Stress och minnet

Experiment som gjordes på marathonlöpare visar att explicita minnet försämras direkt efter ett lopp, men implicita minnet förbättras.

Stressnivåerna efter ett marathonlopp jämförs med personer som blivit svårt brännskadade, råkat ut för krigstrauman och liknande.

Med explicita minnen avses deklarativa minnen, sådant man svarar på en tenta t.ex.

Implicita minnen avses minnen av procedurer, rörelser och liknande, saker som är synd att glömma bort bara för att man är ute och springer.

(There are probably good evolutionary reasons for this. It’s not useful to forget how to throw a Pleistocene spear when being chased by a bear; if stress disrupted our procedural memory, we’d all be dead by now.)

http://scienceblogs.com/cortex/2009/07/30/marathons-and-memory/

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Stress och minnet

Lästeknik: Söka eller jaga?

Ekonomen, futuristen m.m. Robin Hanson på George Mason University skriver intressant om två olika attityder vi kan ha när vi läser.

”Hunting = searching + chasing”, sammanfattar han det på engelska. När vi läser en text och söker efter något intressant är det ett mentalt läge, men när vi vet vad vi är ute efter (”chasing”) så kan vi jaga detta med en annan uppmärksamhet.

Rent konkret: Om vi ställer oss själva en fråga innan vi börjar läsa en text, så blir läsandet mer effektivt. Dock på bekostnad av att vi kan missa andra aspekter i texten, som kanske också hade varit intressanta. Syftet med läsningen bör påverka vilken lästeknik vi väljer.

Läsvärt! http://www.overcomingbias.com/2010/05/chase-your-reading.html

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Lästeknik: Söka eller jaga?

Vilka färdigheter är mest användbara?

Vilka färdigheter är mest användbara i dagens och framtidens samhälle?

Frågan ställdes på Quora och sammanfattas i en lista.

Time management. Empati. Sova gott. ”Positive self-talk” (en välvillig tolkning är att inte tala illa om sig själv). ”Consistency” = att kunna jobba på. Be om hjälp. Hålla truten. Lyssna. Inte lägga näsan i blöt.

http://uk.businessinsider.com/skills-that-pay-off-forever-2015-6

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Kan det bli fullt i hjärnan?

Om nu minnestekniker och avancerade inlärningsmetoder gör att vi lär oss mer – kan det bli fullt?

Mitt standardsvar när jag får den frågan är: ”Tiden tar slut innan minnet.” Dvs, flaskhalsen ligger inte i minnet som sådant, utan snarare i hur mycket vi hinner med att lära oss på en typisk dag, hur mycket vi orkar osv, med hänsyn tagit till repetitioner och allt.

Men i viss mån ligger det något i att nya minnen kan störa gamla minnen. Detta är välkänt för alla som plugga in stora mängder väldigt liknande information, som t.ex. kinesiska tecken.

http://www.scientificamerican.com/article/can-your-brain-really-be-full/

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Kan det bli fullt i hjärnan?

Var skeptisk mot neurobabbel

Jag har blandade känslor för utsagor som börjar med ”Forskning visar att …”

Å ena sidan är det förstås bättre att kunna visa på vetenskapligt stöd än att inte kunna göra det. Men å andra sidan så blir effekten ofta motsatsen till att stimulera kritiskt tänkande. Att tänka kritiskt, långsamt och ifrågasättande är inte på något sätt enkelt. Genom att anföra forskning, eller som i artikeln som länkas här, ”neuroscience” blir människor oftast mer okritiska än tvärtom. ”Vilken forskning?” borde följdfrågan vara. Och ”på vilket sätt är den forskningen relevant?”. Etc.

En intressant aspekt som tas upp i artikeln är det perspektivskifte som uppstår när man betraktar en person som ansvarigt subjekt, kontra passiv utförare av vad dess hjärna har fått för sig …

http://www.theregister.co.uk/2015/04/21/irrelevant_neuroscience_info_makes_psychological_explanations_appealing/

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Var skeptisk mot neurobabbel

Smarta gissningar är bra för lärandet

Innan man ska lära sig något är det bra att gissa vad man kommer lära sig.

Men bara om det är en ”intelligent gissning”, så att vi åtminstone kommer nära. Helt vilda gissningar har ingen direkt effekt.

I experimentet som beskrivs i artikeln fick personer tretton sekunder på sig att para ihop besläktade ord, men ena gruppen tvingades först gissa i åtta sekunder vad det andra ordet skulle vara innan de fick se det i fem sekunder. Båda grupperna hade alltså samma uppgift på tretton sekunder, men gissningsgruppen var överlägsen.

http://www.baycrest.org/research-news/its-better-for-memory-to-make-mistakes-while-learning-but-only-if-guesses-are-close-but-no-cigar/

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Smarta gissningar är bra för lärandet

One-shot learning

”Inget du lär dig idag är din kunskap idag. Det kan bli din kunskap, om någon månad eller så förutsatt att du håller den vid liv under tiden.” Detta är ett budskap jag brukar hamra in när jag möter studenter, för att betona att lärande är en process och att (spaced) repetition är nödvändigt.

Men vissa minnen sitter verkligen direkt. Under vissa omständigheter lär vi oss saker omedelbart. ”Äter jag det här får jag ont i magen”, t.ex. I studien här sätts ”one-shot” lärande i motsats till det gradvisa lärandet som sker lite i sänder, och en huvudfaktor verkar vara just osäkerhet. När det inte går att med säkerhet bestämma vad sambandet är, då skapas sådana här kopplingar.

Dock hade det ju varit intressant att veta hur pass varaktiga dessa minnen är, något jag inte ser nämnas i artikeln.

http://medicalxpress.com/news/2015-04-one-shot-brain.html

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för One-shot learning